3 mil eller inte, de får vi se..

När jag idag, för en gångs skull tyckte ryggen kändes mindre än vanligt när jag vaknade kommer såklart nästa bakslag. Har fått en demopjäxa, eftersom min vanliga nya pjäxa gick sönder på touren i Norge och dom hade slut på min storlek just nu, och den pjäxan har förstört hela min fotknöl. Igår efter tävlingen kunde jag inte längre ha skor på mig och i morse vaknade jag upp med en blåååå och svullen fotknöl.

Pjäxan går inte att ha och vanliga skor går inte ens att knyta. Jag vetinte, men nånting är fel i kroppen och de här kanske är kroppens sätt att visa att den vill vila nu. Jag har inte bestämt hur jag ska göra än, hoppet är de sista som lämnar människan har jag hört, och jag hoppas att jag imorrn vaknar med en helt ny fot!

Jag vet att formen är riktigt bra, banan passar mig som handsken och föret är verkligen till min fördel. Men jag kan ju inte åka 3 mil och sedan behöva gå utan skor i en månad efteråt. Men mirakel har väl hänt förut?

Glöm inte ställa om klockan!
Natti natti.

Kommentarer
Postat av: Ninni och Clara

Mirakel kan ske. Och du ska ju gå barfota i sanden snart. Vi håller tummarna att din fot läker i natt! Kram

2010-03-27 @ 23:12:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0